Utflyktsarbete

Vi kom lagom hem till midsommarförberedelserna efter ett besök i Stockholm hos systerdottern. För en gångs skulle kom jag med på bild! Med på resan var ett praktiskt nålbindningsprojekt. "Snyggt, om man vill ha en svamp på huvudet" sa min uppmuntrande moder. När man väl lärt sig att känna igen trådarna och behärskar tekniken, så är det lätt och roligt (men gissa om jag försökt många! gånger). Det finns många varianter. Här syr jag genom den föregående maskan och vrider nålen under tummaskan och tråden och syr i en maska i kanten.

I början blev det glest, min tumme är ganska bred tydligen och jag sydde i samma maska två gånger för att arbetet skulle bli till en rund platta. För att få en kant nertill syr jag bara i en maska i taget och jag drar år tråden lite innan jag drar igenom tråden.

Det har gått åt ett nystan hittills av ett garn jag hittade på City Gross, (50% ull/50% akryl) 50 g. Jag föll för färgen och det blev väl en helt okej svamp - eller hur?!

Kryp 3 och 4 - Nyckelpigor

Nu är den första nyckelpigan klar!!! Jag började genast på en kompisnyckelpiga, för det finns ju gula nyckelpigor också. Benen var lite svåra att få till, de blev aningens för korta tror jag. Det tog ett tag att bli kompis med sytråd och virknål nr 15, men nu går det bra och det funkar också att virka med två färger, även om jag fuskar och inte låter den inaktiva tråden föja med inuti maskorna. Eftersom baksidan inte syns valde jag att låta trådarna vara lösa på insidan, det blev snyggare maskor på det sättet. Ser ni att jag börjat baktill på nyckelpigan, mittenpartiet ska bli stjärten och magen är enfärgat gul. Men jag har inte fått alla prickar att synas på framsidan, så jag får troligen börja om...

T frågade varför jag gör detta och jag har funderat. Först är det nog för att jag kan, jag menar kombinationen av att verkligen kunna en teknik och samtidigt få improvisera för att komma från början till slutet. Tyvärr är det kanske en protest också, jag kan en massa saker, men det märks inte i något lönekuvert. De flesta av mina kunskaper är inte så eftertraktade.

När jag tänkte efter på varför, så är det andra skälet att jag gör detta för att jag är intresserad av hur krypen verkligen ser ut. Proportioner, storlek och färger är viktigt. Jag virkar efter bild och har man bara kommit fram till i vilken ände man ska börja är det bara att kasta sig ut. Storleken stämmer inte helt, mina amigurumis är aningens större än de riktiga krypen.

Ett tredje skäl är att jag har dåligt tålamod. Efter att ha klickat mig igenom ett stort antal bloggar igår, insåg jag att det är jättesnyggt med virkade sjalar, stickade tröjor, vantar och strumpor, men andra gör det bättre än jag. Och vem behöver ännu en blogg med spetsstickning (Ja, jag vet, jag är bara avundssjuk, för ihållande stickning är så svårt.)... Det finns få bloggar med andra "knasiga" stick- och virkare (...eller så letar jag i fel forum!).

(Om någon undrar så har jag gjort två kryp till innan dessa, en fluga och en skalbagge, som jag skickat in bild på till en konstslöjdssalong, så de kanske dyker upp här senare, när jag vet hur det går.)

En inspirerande resa

Igår var jag med mina slöjdlärarkollegor på den årliga slöjdresan. Vi besökte Sjöbergs hyvelbänksfabrik i Stockaryd, bankmuseet i Vrigstad och Norrgavel i Lammhult. Det var trevliga studiebesök och fantastiskt att se den broderade utställningen på bankmuseet! Men den största behållningen varje år är ändå alla samtal kollegor emellan. Det har varit lite trögt på hantverksfronten i vår och det har inte funnits varken tid eller lust för knasiga projekt här hemma, men nu...!!!

Idag var jag tvungen att stiga upp tidigt och sitta vid datorn och leta på Youtube. Vilken skatt! Så idag har jag övat på nålbindning (jo, jag har provat förut och det gick förvånansvärt lätt att följa den holländska filmen!). Missa inte del 2 och 3!

Dessutom surfade jag runt bland stickvideor, frivoliteter, virkning och makramé.

Dagens ord blev amimono som betyder stickning på japanska! Nu ska jag återvända till min amigurumi-nyckelpiga, som förhoppningsvis snart kommer att krypa in på bloggen.

Visste ni...

att man kan tvätta sitt nyckeldjur - utan att ta bort det från nyckeln? Det gick fin, fint. Nyckeln fungerar. gissar att jag kan sluta oroa mig för att nyckeln ska sluta fungera om jag tappar den i en vattenpöl på parkeringsplatsen eller om det regnar kraftigt... Kossan blev i alla fall aningen mer hygienisk.

Ofrivillig pysselsemester...

Nu är det snart, snart över! Skolårets sista dagar då man inte hinner med något pyssel, alltså. Men jag hinner längta! Jag har redan bestämt mig för att köpa ett litet pysselbord att ha ute (för att kunna bära ut symaskinen förstås!) och det ligger tråd och virknål framme och väntar. Det är så mycket man vill hinna med under sommaren. Kanske skulle skriva en lista...

Allt du inte visste om snörskört...

Nu är min låååånga uppsats klar om bronsålders-skört - ni vet, en sån däringa snörkjol. Här ser ni hur jag spänt upp trådarna mellan två hundkammar (längst ner i bild) och själva bandgrinden och varpen som sitter fastknuten på fåtöljens andra armstöd.

Hela skörtet är inte klart ännu. Eftersom jag ville prova olika tekniker, så är skörtets kvalitet minst sagt varierande. En del är spunnet på slända, en del på spinnkrok, en del är gjort med guteull, annat med pälsull och ullen är både tesad, kammad och kardad. Ullen är dessutom grå och den "riktiga" kjolen var ju egenligen brun. jag har gjort ungefär hälften och funderar på om det är bättre att brja om med anna ull eller om jag ska göra klart resten. Det återstår ganska många timmars spinnande, fast den är halvfärdig...